Vidvinkels objektiv (10.5-35 mm)

Ett vidvinkelsobjektiv är objektiv som har brännvidder som är mindre än 50 mm.
Man får med mycket i bilden eftersom vinkeln är stor.

Dessa objektiv används oftast till landskap och arkitektur men även för gruppfoton.

Det klassiska reportage objektivet har t.ex en brännvidd på 35 mm
Extrema objektiv med brännvidder på ca 10.5 mm kallas för fisheye objektiv.

Med vindvinkelobjektivet så kommer också en förvrängning av proportioner.
De blir större och rundare.

Exempel: Ett porträtt med ett fisheye objektiv på nära håll gör så att näsan, kinderna m.m bli större och rundare. Man blir tjockare eftersom proportionerna blir större.







Normal objektiv (45-65 mm)

Detta objektiv ligger på samma vinkel som ögat ser det. Dessa objektiv är väldigt allround och håller oftast en väldigt hög kvalitet för ett rimligt pris.
 
Eftersom vinkeln liknar den vi ser den så ligger också proportionerna jämt med ögat. Det som vi fotar är det som vi ser det utan förvrängning.

Skall man fotografera porträtt är ett 50 mm det mest använda porträttobjektivet.

Vi kan verkligen rekommendera att köpa ett 50mm, förr i tiden var det oftast det enda objektivet som fotograferna hade med sig!



















Teleobjektiv

Teleobjektiv används för att förstora objekt på långt håll och delas in i tre klasser.
Ju längre brännvidd desto mindre del av motivet kommer med på bilden.  Vinkeln blir mindre och med det följer proportionerna.

Exempel: Brännvidder på 200 mm är vanliga vid helkroppsfotografering då modellen blir smalare eftersom proportionerna blir mindre.

Kort tele (75-100 mm) – Bra allround för landskap och porträttfoto

Tele (100-300 mm) – Bra för sportfotografering och djurfotografering men även för porträtt.

Extrem tele (Större än 300 mm) – Oerhört användbara för sport och djur fotografering där man behöver hålla ett långt avstånd till objektet.

Listan ovan är för kameror med fullformatssensor (35mm).
Har man en digitalkamera som inte har fullformatssensor (väldigt vanligt) så måste man räkna på den s.k brännviddsförlängningen (Crop factor på engelska).

Brännviddsförlängningen är olika beroende på tillverkare och kameramodell.

Ta brännvidden gånger brännviddsförlängningen för att få fram den faktiska brännvidden.

Räknexempel:

Om man har en Nikon D70 så är brännviddsförlängningen 1.5 enligt tillverkaren Nikon.

Har man en brännvidd på 50mm enligt objektivet så blir det 50x1.5= 75mm

75mm blir brännvidden.

Här är en lista på de vanligaste modellerna och deras brännviddsförlängningen.
Om ni inte hittar eran kameramodell här så måste ni gå till tillverkarens hemsida för att få reda på brännviddsförlängningen för er kameramodell.

Skriven av:

Kommentarer (5)

Robert L Hammar said:

Tack Daniel för en bra artikel. Något som man bör tänka på är att många budgetkameror har en mindre sensor än fullformatssensorer så man bör ta hänsyn till brännviddsförlängningen. Bästa hälsningar! Robert

november 07, 2007 | url

daddyd said:

Nu har det tillkommit en lista samt en liten beskrivning på vad brännviddsförlängningen är och hur man räknar ut den.

november 09, 2007

Gunnar Österlund said:

Det blir ingen brännviddsförlängning när sensorn är mindre än 24*36 mm. Ett objektiv med brännvidden 50 mm har exakt samma brännvidd oavsett sensorns storlek. Vad som ändras är utsnittet, det vill säga det den yta av vad objektivet projicerar på skärpeplanet. Detta upplevs som en brännviddsförlängning vid en mindre sensor genom att en mindre del av bilden används. Tyvärr så verkar det som det är en svårutrotad missuppfattning om vad det handlar om. En missuppfattning som underblåses av kamerafabrikanterna, fotohandlare, marknadsförare och inte minst av okunniga journalister. Om man vore klarare i informationen skulle det inte behöva råda denna missuppfattning. Det går ju att förklara att med den aktuelle sensorn i kameran så motsvarar exempelvis en brännvidd på 30 mm på den aktuella kameran en optik med brännvidden 45 mm vid negativ/sensorformatet 24*36 mm när utsnittsfaktorn är 1,5. Så görs ju som regel när det gäller digitala kompaktkameror men inte när det gäller systemkameror. Då tycks det vara legio att hävda att brännvidden förändras.

februari 06, 2008

robban.name said:

Gunnar, är det relevant att prata om det? Det är det upplevda bildutsnittet som påverkas naturligtvis, men i praktiken pratar man om brännvidd när man menar bildutsnitt. En mindre sensor påverkar inte optiken så som en extender gör t.ex. men resultatet blir det samma. När du skriver "mindre del av bilden" är det förvisso helt korrekt men kan lätt uppfattas som att kvaliten eller upplösningen då skulle bli sämre, lite som den märkliga så kallade digitalzoomen. Om du har 10 MP och en cropfactor på 1.6 så kommer du fortfarande ha 10 MP oavsett brännvidd. Och om du sätter på ett 300 mm tele så kommer det definitivt upplevas som 480 mm. Detta är faktiskt en fördel i de flesta sammanhang, utom för vidvinkel. Värt att notera kan vara att så kallade "digitala vidvinklar", alltså vidvinklar anpassade för mindre sensorer (typ 10 - 22 mm) ger en kraftig vinjettering om de skulle användas på en fullformatkamera, eftersom de förutsätter att bildutsnittet klipper bilden innan vinjeteringen blir synbar. Så varför skulle man vilja ha en större sensor? Jo helt enkelt därför att man då inte behöver packa elektroniken lika tätt. När elektronik sitter tätt bildas störningar, brus. Detta resulterar i grynighet i bilden, i synnerhet med höga ISO. Nu på moderna kameror blir detta ett mindre och mindre problem. Canon har alltid varit bra på detta och Nikons nya d300 sägs vara helt fenomenal på brusfrihet trots sin mindre sensor. Nackdelarna med fullformatssensor är: - De visar objektivets hela bildutsnitt vilket ger vinjettering i många billigare objektiv (såna som inte börjar med L...) - Objektiv har som regel sämre egenskaper beträffande skärpa, kontrast, CA, tunna osv i utkanten av bilden. Men liten sensor klipper du av dessa svagheter och koncentrerar dig på mitten. - Dyrare onekligen Kommer cropfactor-kamerorna ersättas med fullframe så snart priset går ner? Jag tror faktiskt inte det. Alla stora objektivtillverkare har hela serier anpassade för mindre sensorer idag och flera fördelar finns. Problemet med brus minskar oxå för varje generation.

april 23, 2008

Irrbloss said:

Att inte kalla det för "bränviddsförlängning" utan tala om att man får ett snävare bildutsnitt tycker jag är mer rätt. Helt enkelt därför att man inbillar folk att man får ut en samma resultat av en 35mm på en dslr med 1.5 i crop och en 50mm på småbildsformatet vad samma bländare. Skärpedjupet är klart avikande mellan de båda! Snopet för den som har köpt en glugg för ett par tusen och upptäcker först då: Bilderna jag var ute efter är omöjliga att ta med det här objektivet. Jag får rätt utsnitt men inte nog möjlighet att välja ut vilka delar som ska vara i focus och vilka som ska falla ur. (För de som inte vet så är skärpedjupet avhägigt av endast två saker: brännvidden och bländaren, ju längre brännvidd och ju större bländaröppning destå kortare skärpedjup och tvärt om.) Nej, att kalla det brännvidsförlängning är lika mycket otyg som att hävda att man kan utöka skärpedjupet genom att vinkla ett objektiv eller filmplan i en storformatskamera!

juni 30, 2008